Minnen från ett år sedan

Jag tycker att jag är en person med bra tålamod, speciellt då det kommer till barn. Men inte alltid. För ett år sedan var jag frustrerad, ledsen och arg om vartannat. Jag ville inget hellre än ha min bebis i famnen, men tiden gick och gick, utan bebis. Sista kontrollen hos barnmorskan hade gått för länge sedan, och jag fick tid till BB istället. Det var en enda lång väntan. Man kan inte i sin vildaste fantasi förstå att man kan bli så frustrerad. Vi hade ju dessutom erfarenhet av detta. Harald kom också två veckor efter bd och  Artur åtta dagar. Med det här inlägget vill jag bara säga att om du går över tiden så har du alla mina sympatier. Det här gjorde jag för övrigt för ett år sedan:

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

2 svar på Minnen från ett år sedan

  1. Maria skriver:

    Jag gick också över, med 15 dagar! Det var såååå frustrerande när jag svällde upp de sista veckorna och inte rymdes i mina kläder!! Orkade inte sitta inne när solen sken i slutet av maj, början av juni men kunde inte gå naken ut.. 😉 Som tur blev det så pass varmt att jag kunde gå i flipflops sista tiden för jag fick inte skorna på mig. Pust.

    Hoppas Saga kryar på sig så ni kan fira henne på lördan. Vi ska till Kronohagen och städa på veckoslutet. Nej, lägenheten är inte färdig för vi håller på grälar med remppagubbarna, men den är så pass färdig att vi kan städa i dom stora rummen.

Lämna ett svar till sonja Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *