Det finns några saker jag varit skeptisk till länge. Det ena var Ruskovillas yllebyxor och det andra var metoden att ha nyfödda barn att kissa i lavoaren. För att nu nämna några. Av någon anledning hade jag nu ändå tänkt att med den här babyn (Saga) skall jag testa yllebyxorna och tadaaa, idag är de så bäst! Vi kör med tygblöjor hemma och på dagen, på natten har Saga pappersblöjor. Yllebyxorna är mjuka, de är varma och sköna, de är av naturmaterial och de kan inte klämma någonstans. Tygblöjor har vi använt också med pojkarna, men inte yllebyxorna.
Den andra saken jag varit skeptisk till var som sagt det där med att kissa och bajsa i lavoaren. Läste om det i en tidning första gången för ca 7 år sedan då Artur var en baby. Jag undrade hur någon orkade hålla på med något sådant. Nu i och med Saga hörde jag om metoden igen och frågade hur någon orkar hålla på med det? Och fick svaret, hur orkar någon tvätta blöjor? Sant! Vilket är lättare? Så jag började testa och ungen kissade genast. Så sen dess har vi fortsatt med lavoarkissandet och sedan hon lärde sig sitta använt pottan. Jag minns inte ens då jag senast bytt en bajsblöja. Så kan det gå!
Saga kallades för luomubabyn av sin barnmorska då hon kom ut ur magen. Hon lär ska ha betett sig som en sådan eftersom hon inte blivit påverkad av någon smärtlindring. Hon är nog ganska luomu så här efter tio månader också, tror jag.
Jag tänkte skriva ett detaljerat svar om vår blöjerfarenhet, men tänkte att jag ska bespara omvärlden det. 😀 Vi har haft tygblöjor 4 månader med varje barn och så har jag bara gett upp efter det. Så jag beundrar nog er som håller ut ända till slutet. Eller nu var jag inte helt ärlig. De första veckorna hade vi inga blöjor alls på Benjamin. Han var naken inlindad i ett stort bomullstäcke som vi bara torkade av och tvättade. (Ni såg väl honom i det.) Senare fick han tygis och var inne i täcket i en månad. Då han började sprattla så fick vi börja ha kläder på honom i stället. Minns att jag undrade hur någon kommit på något så opraktiskt som besvärligt som beibikläder. 🙂
Ja, jag minns filten ni hade honom i… Man blir så van sedan med tygblöjor att det är lika lätt som pappers faktiskt.
Jag hade lillebror ovanför byttan för att bajsa fram tills han var 1 år. Då fick han någon panik och nu går det inte alls. Han sitter på pottan/byttan ifall jag sätter dit honom, men ingenting händer… Han hade väldigt hård mage som baby, så jag har ibland undrat ifall han förknippar byttan med ont. Han kissar alltså inte ens på pottan på morgonen fastän nattblöjan är torr. Han håller sig tills blöjan kommer på. Men jag har nu bestämt att inte ta stress och ta bort blöjan först till sommaren.
Du har rätt, ingen idé att stressa. Tids nog slipper ni /han blöjorna.