Jag vet inte vad det är. Det fina vädret kanske. Det faktum att Saga varit frisk i många veckor nu. Att hon sover hela nätter. Att pojkarna går i en så bra skola, med de bästa lärarna. Där hela skolan har en skiddag och grillar korv. Att jag får vara gift med Basse, att vi har det så bra efter 17 år. Eller att jag får vara hemma med Saga. Att hon kan gå. Att hon kan gå trots höftfelet hon hade. Jag vill bara gråta. Av lycka. Över allt jag har, så mycket att vara tacksam över.
Titta så högt hon kan lyfta fötterna redan, snart tror jag hon slutar krypa.
Kan du nämna en sak som gör dig så lycklig just nu så du vill gråta?
Jag blir faktiskt så berörd utav ditt blogginlägg att jag får tårar i ögonen. Räknas det att man är lycklig för någon annan? 🙂
Allt räknas, du är fin du!
Vilket inlägg! Jag gör som Sarah, är lycklig över att du är det!
Tack, det gör mig glad. Du har mycket att glädjas över också.
Sonja, Mammas älskade barn, det är nog så som du skriver när man är riktigt lycklig så gråter man lätt, lika lätt som man gråter när man är lessen. Jag är också så lycklig och glad över mina fyra fina, underbara barn + alla mina barnbarn som ger mig dubbelglädje!
Jag vet mamma!
Jag känner igen mycket i ditt inlägg och blir då liksom dubbelglad! Men måste jag säga en sak som får mina ögon att vattnas av lycka så säger jag min dotter! 🙂
Tror vi känner ganska lika.
Vacker text Sonja! Mina underbara barn kunde få mig att gråta av lycka nästan hela tiden när jag ser på dem tillsammans eller när jag har tid att i lugn och ro umgås med dem. Och samtidigt förundras jag över livets under!
Klokt sagt Åsa!
Mina underbara barn och min man! Att vi får vara tillsammans, det är lycka! Det har hänt endel saker i människors liv runtomkring mej och de sakerna gör att jag känner mej oerhört tacksam för att vi alla får vara friska och har varandra. Senast idag morse grät jag av lycka: Tack för ännu en ny dag!
Det var vackert skrivet och du har alldeles rätt.
Här gråter jag var och varannan dag av lycka över min lilla älskade guldklimp som jag för ett år sedan trodde vi inte sku få träffa. Blir nog varm av lycka och lite tårögd av de två andra också men minstingens knubbiga kropp,tandlösa smil och de glittrande ögonen får känslorna att svämma över mest just nu.
Härligt inlägg!
Jag förstår dig precis. Jag är också så oerhört tacksam över vår Saga, de små väcker ens känslor på ett speciellt sätt. Jag är glad över att ni fick er lilla.