”Var var jag före jag fanns hos er?” brukade barnen fråga nu och då, speciellt då de var yngre.
”Du var i Guds tanke.” brukar vi svara.
De har varit nöjda med det svaret. Vad skulle ni svara?
Såhär löd Arturs beskrivning av hur han kom till (3 år):
Först tog pappa ett frö, jag tror det var från vår egen rabatt. Sen satt han fröet i mammas mage och sedan växte min kropp där inne. Sen kom kroppen ut och mamma och pappa satt mitt huvud på mig och det blev JAG!
Emil, 5år, säger att i mamma finns det en halv bebis och i pappa finns en halv bebis. Så pekar han på sin mage och konstaterar att han har en bebis i sin mage 🙂
Barn är så söta med sina tolkningar av saker.
Härlig förklaring.
R 4 år brukar säga: ”Det var före Gud skapade mig.” Och den slutsatsen har han dragit själv. I Guds tanke tycker jag är vackert.
R är mycket smart!
Mamma svarade att jag var ”blott en tanke” när jag fråga var jag var innan jag föddes. Den enda tanken jag kände till då var bensinstanken och drog alltså slutsatsen att jag kommit ut från bensinpumpen.