Och vilken kväll! Fick boken Livet och barnet i min hand. Peppes bok, vad fint! Fick prata hela kvällen med Micaela och Anna-Lena. Och många, många fler.
Känner mig upplyft och upprymd av kvällens mingel. Dessutom är jag otroligt fascinerad av det faktum att jag och Micaela träffats bara en gång tidigare och ändå upplever jag att vi alltid kännt vararndra. Fick lite samma känsla med Anna-Lena. Vi har aldrig träffats tidiagre men vi pratade och delade tankar och känslor som om vi senast setts igår.
Sedan gjorde jag en riktig Sonja-klassiker. Gick fram till kvinnan i den fina sjalen, hon som såg så fasligt bekant ut. Måste vara en studiebekant från Åbo-tiden eller möjligtvis min storasysters bekant… Jag frågade vad hon heter och om vi möjligtvis känner varandra. Det var Ida Henriksson. Nyhetsuppläsaren i Min Morgon. NEEEEJ! Inte igen. De gångerna vill jag inte vara jag. Det faktum att hon också tyckte att jag såg bekant ut tröstade föga. Nåja, nu glömmer vi det.
Haha, det var ju bara roligt!
Ida! Hej. Men om jag säger scouter, vad säger du då? För jag tror bestämt vi träffats nångång?!
Sonja! Du är underbar! Jag älskar Ida-incidenten – den är bara så bäst!
Kommentatorn har noterat dig.