Otaliga torsdagar har jag fört killarna till fotbollsträningarna i ösregn och blixtrande halka. De tränar i en hall drygt en km från oss. Vi går alltid. Vi är oftast lite sena och springer snarare än går. Men idag, troligtvis tack vare tigerkakan, hade vi gott om tid.
Jag säger bara det, ett landskap dränkt i snö är obeskrivligt mycket bättre än nedkylt äckligt vinterregn (iPhonen föreslår vinterkrig, säkert sant, men det vet jag inget om).
Titta nu!
Här kunde man slå sig ner för en kopp varm kakao/ choklad till exempel.
Låt mig presentera Herr Roskis, här med vinterhatt:
