Går en kurs om media i undervisningen och till den hör en filmanalys. Filmen jag valde se är en av världens bästa, vackraste och starkaste filmer; Elina, som om jag inte fanns.
Igår då jag tittade på den dök Harald upp med två klasskompisar. De visade stort intresse och nyfikenhet för filmen. Fascinerande, det är inte fråga om en actionrulle typ Johnny English eller Pirates of the Caribbean.
Då jag skulle avbryta filmen för att hämta hem Artur från skolan frågade de om de får se slut den. När jag kom hem hade de några frågor och jag var glad för jag kunde svara på fler än de hoppats på. Frågorna handlade inte enbart om filmens förlopp utan även om själva inspelande. Orsaken att jag kunde svara var att jag för några år sedan hade turen att träffa Klaus Härö.
Om du inte sett filmen, gör det. Den lämnar ingen oberörd.
Ja! Den är faktiskt en av de få filmer vi äger på DVD.
Man vill äga den, den är så fin.
Minns att det var en bok jag läste om och om och om då jag gick i lågstadiet. Filmen var också fin, men för mej sådär som nu filmer är då boken gjort ett väldigt starkt intryck. Kul att pojkarna gillade den!
Så är det, man skapar sina egna bilder i huvudet och de blir ”de rätta”. Därför är nog böcker bäst!