Ja, se pojkar

Det gick ju galant, kalaset. Ursnälla killar som artigt bad om att få skålen med chokobollar, som tackade för sig och var allmänt gulliga. Det här kunde vi göra varje fredag, ju.

Dessutom ger du dem bara ett tvättfat, det kan vara rött eller blått det kvittar och så har de sysselsättning i tre timmar. Enkelt, jag vet.

#beyblade

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

7 svar på Ja, se pojkar

  1. Tina skriver:

    Ja beyblade är pop här också. Hade de kommit överens om att alla skulle ta med sin, eller hör det till allas vakio-utrustning? 😀

    • sonja skriver:

      Igår hade Artur ingen idag äger han en sju-åtta stycken, killarna han bjudit visste vad han mest av allt önskade sig. Så det fanns till alla plus att de nog hade med sina i väskan faktiskt..

  2. Jessica skriver:

    Jag visste ju det! Låter som ett bra kalas.

    • sonja skriver:

      Det var mycket skönt och lyckat. A var hemskt nöjd. Vi har testat på att ha stora kalas och kalas tillsammans med flera andra. Nu bjöd han bara de närmaste vännerna och han var så jättenöjd.

  3. Mikaela skriver:

    Hos oss hette de superlänge bleiblei. Så googlade jag, för jag visste ju inget om dessa nymodigheter. O så vaknade jag till en helt ny värld. Beyblade…ja beyblade.
    Vi har också efter födelsedagen 4 beyblades. De är fascinerande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *