De bästa

Svärmor och svärfar.

Det har varit underbart att vandra på Gotland. Ön var så vacker, ljuset så fint, naturen så speciell. Den första vandringen på Fårö, längs med kusten, har för alltid etsat sig fast på min hornhinna. Det regnade lite smått. Regnet fick ljuset att skifta i allehanda gråa nyanser. Det var mitt bästa ögonblick från den här resan.

Det som ändå var allra bäst var medvandrarna, de som hjälpte, som uppmuntrade och fanns där. De som gör varje vandring unik. Utan dem skulle jag inte ha klarat vandringen ensam med tre skatter. Pojkarna har varit jätteduktiga och Saga har suttit snällt i vagnen dagarna långa. Sista dagen just innan vi nådde Visby gick vi längs med en större bilväg då sa hon: ”nu Saga vill gå själv, bara pikipikilite”. Hon fick inte.

För barnen är det så berikande att i en veckas tid umgås med människor i varierande ålder. Det ger så mycket att vara med människor i olika generationer.