Hemma hos oss känns det ibland orättvist! Det är bara jag som dammsuger. Bara jag som planerar mat. Bara jag som handlar. Det är bara jag som tvättar vessan. Så är det hos oss.
Nånej, så är det inte, men det är så jag känner det stundvis och det är så jag tjatar.
Trött på det och på mitt tjat beslöt vi att återinföra ett system vi hade för x antal år sedan, nämligen ett sorts vecka-vecka system. Varannan vecka planerar den ena matsedeln, handlar och gör mat. Den andra städar huset och byker.
Sedan är det upp till var och en att själv bestämma hur ofta det behöver dammsugas, torkas damm eller bykas (allt på en dag eller lite i taget), samma sak med maten gör man storkok ett par gånger eller fixar man varje dag.
Det här är min städvecka och som jag städat! Ytorna skiner i takt med nyköpta blommor.
Vi grälar sällan jag och Basse, men gör vi det är det om städning. Eller egentligen det är jag som grälar… Men det är för att jag känner mig orättvist behandlad. Men nu blir det andra bullar! Hur gör ni hos er? Fungerar det? Är alla nöjda och glada med det systemet?
Vi hade vecka-vecka-systemet för längesen, det föll på att jag tål mera damm och smutsig disk än hon gör, så det kändes orättvist (för henne) det också.
Senaste 7 åren har jag jobbat och hon skött hushållet, funkade bra men vi låg i totalt olika rytmer på kvällen / veckosluten.
Vet inte hur det skall se ut i framtiden.
Tack för en trevlig söndag, btw.
Tack själva, alltid lika kul att ses!
Vi har delat upp det så att jag alltid tvättar alla kläder och Linus alltid dammsugar/sopar/tvättar golvet. Det fungerar ganska bra, åtminstone mycket bättre än något annat vi testat, eftersom vi kört samma system sedan ungefär sex sju år!
Låter bra, kanske något att ta efter!
Känner igen det där, hur jag blir tjatig och nästan direkt sårad över allt ansvar och den stress det tillför som jag anser att jag får (inte enbart tar). För om jag gör ingenting så händer ingenting. Min man är borta på arbetsresa 4-6 veckor i ett kör och är van vid hotell, att få färdig mat och städat och han är alltid helt ute då han kommer hem (imorgon). Men jag tycker om blommor, rent, gardiner uppdragna på morgonen (helst snyggt) och sängarna bäddade (men där kan jag strunta om ensam). Vi håller hela tiden på och diskuterar ett möjligt system, men ännu har vi inget som funkar. Det blir till att han är den som plockar disken. Vi har faktiskt haft städerska nu och kommer att ha resten av våren då jag är så mycket ensam. Superb investering, något jag aldrig tidigare tänkte att skulle kunna ha (vaddå, jag borde ju vara konstnärliga psykologen feminist lite åt vänster faktiskt :). Nu får jag lägga mera tid på att mysa till det istället för att städa, städa. Hon kommer en gång varanan vecka.
Men om någon har superbt system för familj där mannen faktiskt tycker om kaos (helst massor sladdar överallt, jag är den som fixar system längs med listerna så man inte ska falla i sladdkaoset….) – give it to me! Vecka-vecka funkar inte för oss, mannen blir totalstressad!
Tack för superbt inlägg, så skönt att du är så ärlig!
Anna
Städerska låter fantastiskt! Bra lösning. Kan tänka mig att det måste vara rätt tungt om han är bort så mycket.
Tack för komplimangen på slutet, skrev detta inte bara för att vara ärlig utan även lite för att befästa systemet, måste liksom genomföras om det står skrivet svart på vitt….
Härligt inlägg. Jag känner så många som grälar lite, men då de grälar handlar det om att städa eller låta bli att städa. Vi grälar också lite. Men vi grälar nästan aldrig om att städa. Ibland gnäller vi, men det gör vi i samspel. Vi har inget utarbetat system. En tid hade vi städhjälp, men nu har vi försökt klara oss utan. Det där med städhjälp var inte sååå avkopplande. Hade erfarenhet från barndomen. Man måste städa inför hennes/hans besök. Det är ett stort arbete i vår familj.
Jag tror vi överlever situationen för att jag inte blir sååå irriterad på smuts, damm och lite stök. Janne är betydligt städigare än jag. Han engagerar barnen att plocka upp sina saker, dagligen och efter leken. Jag försöker kalibrera mig att plocka upp och engagera också, men har ännu en bit att gå på den vägen. Det är närmast av respekt för hans inte lika höga tolerans. Jag kunde väl leva med saker på golven o borden o stolarna ;).
Såhär funkar det, ett system som är utarbetat de senaste 15 åren ;):
På veckoslutet städar vi tillsammans. Han brukar skrubba toalett och badrum och kök och jag brukar dammsuga. Tillsammans, hela familjen, plockar vi grejer.
Jag lagar mat, hela familjen planerar arbetsveckans meny (alla får önska en dags mat), han diskar o håller rent i köket. Oftast är det jag som går till butiken (försöker fixa det en gång i veckan) eftersom jag är den som fixar maten.
Jag byter lakan och tillsammans tvättar vi kläder.
Att sånt. Men det är bra med system om man vet att ett annars harmoniskt och trevligt familjeliv och förhållande knakar i fogarna bara för någo dumt städande.
(Oj va det blev långt. Det var så engagerande inlägg!)
nå, det är ju just det, att det ibland kan kännas som att onödigt tjafs om städning blir till något större, att förhållandet lider lite faktiskt. Bra med konkreta exempel på system. Och skönt att du kan slappna av i smårådd. Jag gjorde det nog tidigare mera, men nu då jag är ensam så mycket så ger den yttre ordningen lite mera känslan av vuxenkontroll.
Bra inlägg Sonja, tror att ska ta upp frågan med mannen då han kommer från Japan idag. Välkommen hem, ska vi sätta oss ner o skriva ner ett städsystem 🙂 hehe.
Jag tror också att det här vårt system kräver en viss tolerans för att fungera. Man får tänja sina gränser helt enkelt. Men det att jag får städa lite varje dag och Basse fast en gång i slutet av veckan känns ändå mer rättvist.
Ja du vet väl hur vi har det – en omodern arbetsfördelning kan man kanske kalla det. Men vi är båda så nöjda med det och stortrivs med vardagen. Mycket sällan / s.g.s. aldrig vi grälar om fördelningen, och gör vi det någongång så slutar det med att vi konstaterar att båda uppskattar vad den andra gör och har inget behov av förändring.
Huvudsaken är att båda är nöjda.
Ja hos oss blir det bättre på det här sättet, för då har vi tid för annat, och tid att vara tillsammans under kvällar och veckoslut.
…jag ser rött när jag hör folk gnälla på män som inte städar…ni skall vara ”glada”…jag är nämnligen gift med en som städar/plockar undan hela tiden…jag blir så trött på att aldrig hitta något här hemma. Skulle han sedan sätta sakerna på rätt plats skulle kanske vara en annan sak, men för honom verkar det bara vara huvudsaken att de inte syns. Ibland känns det t.o.m. så att jag skulle vilja flytta så att jag skulle få ha min ordning/oordning.
Matlagningen tycker jag däremot fungerar bra, men så har jag den turen att Janne gillar matlagning. Oftast planerar, handlar (storhandlar en gång i veckan) och gör vi maten tillsammans,då jag är på jobb gör Janne maten och jag då han är borta. Jag bakar sött och Janne bröd 🙂
Haha, där ser man aldrig är man nöjd. 😉
I tidernas begynnelse hade vi ett fungerande system. Vi hade uppdelat sysslorna, nu minns jag inte längre hur det var. Det fungerade bra och båda två gjorde lika mycket. Sedan kom barn nummer ett. Jag blev hemma och gjorde allt under dagen för att få mer tid tillsammans sedan på kvällen. Det var ok för oss båda. Då jag igen började jobba försökte vi hitta tillbaka till vårt fungerande system men vi lyckades inte. Vi hade väl något halv bra system i nästan två år, sedan kom barn nummer två och vi gick tillbaka till att jag gjorde allt under dagen. Där någonstans på vägen blev min man mer och mer sugen på att göra maten på veckoslutena och oftast något lite lyxigare. Det blev också han som veckoslutshandlade. Så skönt! Jag skötte handlandet en gång under veckan och gjorde maten och städade. Då barn nummer tre kom höll vi kvar systemet. Då jag igen började jobba tänkte jag nog att skall vi klara av den här vardagsrumban nu på ett vettigt sätt. Vårt system sitter i fortfarande. Vi är båda nöjda. Jag handlar en gång under veckan, oftast på tisdagar, och städar under veckan, oftast torsdagar för att sedan kunna njuta av veckoslutet. Min man storhandlar på lördagar och rätt så ofta vill alla tre barn med till butiken så jag får ca. 1 timme egen tid!
Det låter som ett fungerande system.
Hos oss gör den som hinner först till moppen eller spisen och det funkar mest bra. 😉
Det är det vi eftersträvar.