Sagolandet

Det är skillnad på kläder och kläder. Butiker gör skillnad på flick- och pojkkläder det vet vi ju. Det är inte det jag vill gå in på den här gången.

Igår då jag städade undan kläder som Saga vuxit ur blev jag påmind om klädkedjor inte bara gör kläder för flickor och pojkar utan också skiljer på smala och inte så smala barn. Jag hittade en blus som är jättenätt. Saga har fått den av sina äldre kusiner och den har sett härlig ut på dem. Jag läser på lappen att den borde passa ett barn som är 100 cm lång och ca 3 år, Saga är 92 cm och två år. Skjortan satt som ett korvskinn, den gick inte nedanför magen och vid varje knapphål fanns ett ovalt hål. Jag vet ju att det är fel på kläderna och inte på min lilla flicka, ändå kan jag bli lite ledsen på att man gör kläder som verkligen inte passar. Okej, det finns ju massvis med kläder som passar också och har du ett riktigt smalt barn sitter den här skjortan som ett smäck.

Saga är ett, i min ögon, normalt barn. Hon äter massor, sover och växer som hon ska. Rådgivningstanten sa visserligen ”ni behöver ju inte truga mat åt henne i alla fall”, men det valde jag att strunta i, alltså valde att inte haka upp mig på. Jag vet ju inte säkert om hon med det menade att hon är aningen tjock? Och menade hon det så struntar jag i det. Saga är kanske lite större än medeltalet, men hon är ju så nöjd och glad och fasligt söt. Framför allt är hon ju frisk!

Bland annat Villervalla, Beibamboo, Marimekko och Polarn och Pyret gör kläder som passar Saga, det är jag glad över.

Både min mamma Camilla och Camilla hade en liknande tanke bakom gåvorna till Saga. Av min mamma fick Saga min gamla vagga (som min gudfar snickrat) där mamma sytt ny madrass, täcke och dyna till.

Camilla gav sin fina, gamla dockvagn. Så härligt retro som det bara kan bli.

Ingen är nöjdare än Saga.

På söndagen firade vi såväl Artur som Saga, våra vårbarn. Vi brukar köra med ”öppet hus” mellan 14-19 vilket är ett super koncept för oss. Vi känner att vi hinner umgås med gästerna och hinner diska kärlen mellan varven. Dessutom klarar vår lilla lägenhet inte riktigt av alla 30-40 gäster på en gång.

Så här såg födelsedagsbarnen ut denna aprildag:

Fammo är en rosenfantast och föll pladask för den här klänningen, Saga upptäckte snart den ljuvliga vidden i fållen och dansade hela kvällen lång.

Någon kallade memma för finnarnas svar på fransmännens crème brûlée. Gott hur som haver. Med socker och grädde.

Det här är århundradets intressantaste inlägg, var beredd. Vet du hur man vet att man dricker kaffe sällan? Jo, dina melittapåsar (sjukt intressant att veta varför de heter just Melitta) är inhandlade under markens tid.

Får jag 100 filterpåsar för 1,16€, det är veckans fråga. För nu är de här slut.

Har en arbetsintervju nu!

Innan den gjorde vi det här hemma hos Bomsi. Vilken ramsa? Tips de var fem små från början.

Det är så bra att hon kan prata för annars hade jag kanske missförstått vad hon gjorde då hon drog ut alla mina strumpor, strumbyxor och underkläder i en salig röra mitt på golvet:

Saga städar! Saga peppar mamma!

Eller då hon rörde om i maten med sin tutt (napp):

Saga matar sin tutt, den hungrig.

Ljuvlingen Artur fyller idag åtta. Han blev uppsjungen med morgonmål på sängen och skattkarta med paketjakt. Nu blir han ompysslad hos frisören. Han är tjattrande glad och berättar att det här är den bästa födelsedagen någonsin.

Vi firar mera i morgon för idag ska han först spela trumpet på en konsert på musikskolan Sandels och sedan åker vi västerut för att fira hans lilla kusin Jolines dop, eller Ojlin som Saga kallar henne.

Sol till alla!

I kväll är det igen dags med årets mysigaste kväll, nämligen Earth Hour. Inte sällan råkar den infalla på Arturs födelsedag eller födelsedagsfest. I många år har vi firat honom i mörkret med bara stearinljusens sken.

Sedan kan vi ju alla fundera hur vi kan hjälpa Earth Hour att vara lite längre än en kväll. Kanske lämna bilen hemma och promenera eller ta buss, kanske släcka lamporna som brinner på dagen då ingen är hemma? Varje liten insats är en insats.

Det gick ju galant, kalaset. Ursnälla killar som artigt bad om att få skålen med chokobollar, som tackade för sig och var allmänt gulliga. Det här kunde vi göra varje fredag, ju.

Dessutom ger du dem bara ett tvättfat, det kan vara rött eller blått det kvittar och så har de sysselsättning i tre timmar. Enkelt, jag vet.

#beyblade