En vecka närmar sig sitt slut igen. Det har varit en vecka fylld av besök. Vi har haft glädjen att få ha många släktingar i vårt hem. Förra söndagen kom svärfar hit och stannade till måndag. Det är alltid lika roligt att ha honom här. Harald älskar att få lägga pussel och läsa böcker med faffa. Och faffa har ett tålamod utan ände. Orsaken till att vi har glädjen att få besök av svärfar mitt i vardagen är bland annat den att han doktorerar vid Åbo Akademi. Nu är han snart klar med studierna men vi hoppas innerligt att dessa spontana besök trots det kan fortsätta.
På måndageftermiddag kom Doris (svärfars moster) och stannade ett dygn. Det var en speciell upplevelse att få ha henne här. Det blev en sen kväll med intressant diskussion om tider som varit. Många fina minnen som bara hon kan vittna om och som får oss att känna oss aningen privilegierade att få lyssna till. Hon har ju de facto sett så mycket mer av livet än vi. Hon har upplevt många generationer, hon har fått följa med livets olika skeden, fått uppleva spädbarnets nyfikenhet men också tider då livet tar slut. Hon njöt av att vara här och vi njöt av hennes sällskap. Jag tycker om att höra Doris prata, hon pratar poesi.
Gästerna slutar inte vid dessa, nej – på onsdagen kom syster Tina hit med sina pojkar Kevin och Christian. Med ögon stora som klot beundrades lyftkranar, traktorer och lastbilar av tvååringen Kevin. Det var livat värre här hemma hos oss. Leksaker flög, gardiner revs ner, det streds om samma leksaker, en baby grät, en annan behövde torr blöja. Men i nästa sekund igen skrattade de små liven, lekte med varandra och njöt av att vara tillsammans. Det var egentligen bara första kvällen som det var mycket kaotiskt här. Harald skulle bevaka sina leksaker till varje pris samtidigt som Kevin blev allt känsligare. Efterhand som tiden gick och pojkarna blev vanare vid varandra blev lekarna mer stillsamma, och de kunde så småningom samsas om de leksaker som fanns. Vi började igen känna igen våra små. Jag och Tina hann prata mycket, vi var och shoppade och skrattade och njöt av att se varandras barn. Det var härligt att ha dem här och det var vemodigt att igen skiljas på fredagen.
Idag är det lördag och det är skönt att vara hemma. Det var en strålande dag vi fick vakna till. Okej, det var becksvart klockan sju då vår dag började, men så småningom fick vi njuta av den sol som bestämt sig att lysa upp vår dag. Efter att vi alla fyra ätit morgonmål gick vi ut på promenad. Vi styrde stegen mot torget och handlade lite där. Det var kallt, bara ett par grader. Artur sov väl inbäddad i sin vagn och Harald satt i sin vagn med ett tjockt täcke virat runt sig. Friskt och skönt var det vilket resluterade i att vi var hemma igen först klockan fyra. Ja och då började det faktiskt falla ner några droppar regn… Nu ska jag gå och fira helg med familjen. Vi funderar på om vi imorgon ska gå och se på hus som är till salu… Nytt skede i livet! Ett trähus byggt år 1860. Ja det kostar ju inget att titta lite…
Hej på er hela familjen!
Ramlade över denhär sidan, har inte sett den förut. Kan bero på att jag nyligen skaffat min första egna dator…
Hoppas ni har det bra, det skall bli roligt att ses igen (när vet man ju inte, men…)!
Dethär är annars mina nygamla koordinater (mailen är ny)
Fänrik Ståls gata 10a A 8
00100 Hfrs