Det finska ordet för han/hon är så bra: hän! Idag råkade jag (igen) ut för det här:
Okänd man gullar med Saga och säger: Han blir nog pianist med de där långa fingrarna.
Jag: Jo det kan hända.
Mannen efter att frun viskat något: Eller är det en HON?
Jag, sakta: Jo, men det spelar ingen roll.
Han: Förlåt, ursäkta, nu ser jag ju att det är en hon! Förlåt, men det är inte så lätt att se skillnad.
Jag: På riktigt, det gör inget, det är ingen skillnad!
Han: Då blir hon säkert balettdansös!
Jag: hmmm…
Jamen, naturligtivs…de där långa fingrarna = balettdansös, helt klart! Hän är nog ett bra ord!