Ett tillägg till Johanssons recensionen.

Så här skriver Johanssons och pianotantens författare Carina på bokbloggen:

Eftersom flickorna Johansson är mina döttrar och isynnerhet de två första böckerna handlar om mina flickors hyss, så kan väl många räkna ut att det är jag som är mamman i boken. Idén till att råma i garderoben är faktiskt självupplevd. Det var mitt första möte med joga och mantran i slutet av 70-talet. Då var de mina småsyskon som satt utanför garderoben och skrattade så de höll på att kissa ner sig.

Roligt!

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *