I morgon börjar det. Vi ska träffa släktingar, sjunga julsånger, äta gott, ge och få paket, skida, åka sparkstötting, läsa, gå i pyjamas länge och vara mycket tillsammans. Fast jag inte är ledig från något jobb känns det ändå stort och skönt med jullov.
Vilken är din viktigaste jultradition?
Välkommen till Sagolandet
Det var en gång en flicka som bodde i Vilda Västerskogen i Sibbo. Där träffade hon en drömprins. De byggde bo och fick snart tre små barn.
Sonja, heter jag. Jag är dotter, lillasyster, storasyster, fru och mamma. Drivor med snö, gräs under bara fötter, välskrivna böcker och klirrande stickor gör mig glad. Jag skrattar mycket och älskar att prata med goda vänner. Jag har det bästa av yrken, lärare.
Jag är mycket nöjd och väldigt lycklig.
Bilden som finns högst uppe är tagen av naturfotografen Henrik Lund.
-
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
- Anna om Dagens saga
- Jessica om Vykortet från Wembury
- sonja om Bada badkar
- Konrad om Bada badkar
- sonja om Vykortet från Wembury
Länklista
- Alfamamman
- Amanda – nästan för lycklig
- Camillas karameller
- Carolines bakelse
- Christa
- Ebba von Sydow
- Hanna at Home
- Hannas hörna
- Henriks foton
- Housewife
- I väntan på julen
- In my head
- Johannas bod
- Kalastajan vaimo
- Looking for Sara
- Malenami- guldkanter i vardagen
- Malin och Freja
- Malins gula apelsin
- Mama´s got the magic
- Me, myselfies and I
- Medelmåttan Malin
- Melli- Älvan i trollandet
- Micaela i Nickby
- Mickos tankar
- MjukLAndningar
- Peppe – Livet & Helsingfors
- Pia på kontoret
- Snigeln Harald
- The Freelancer's Fashionblog
Arkiv
Meta
Håller bara med dig! Skönt och härligt med jul och lov!
Skall bli skoj att träffas.
Nämen sidu, har helt missat att du bloggar, vad skoj! Min viktigaste jultradition är nog maten – att sitta länge vid bordet, med familjen, och äta gott och mycket. Sen går jag väldigt gärna och lyssna på när julfreden utlyses om vi är i de knutarna, det är väldigt stämningsfyllt!
Men nu är du här och det gör mig så glad! Vi ses!
För mig är nog det ensamma besöket, och stillheten, vid morföräldrarnas gravar på gravgården i Borgå sent på kvällen den 23.12. som är den viktigaste traditionen. Att tända ett ljus för dem be en bön och själv ge mig ett lugn att reflektera övert det gångna året. Utan det besöket infinner sig inte julfriden för mig.
Bara jag får julfriden kan jag tumma på och anpassa resten av julfirandetenligt barnens, familjens och övriga släktens behov och tankar.
ja farföräldrarna ligger ju också där. Skulle ha fått en skämtsam glirning av min farmor för att glömma det. 🙂
Det låter som en fin tradition.