Pedagogisk kärlek

De som känner mig väl vet att jag älskar mitt jobb. Ibland undrar jag hur det kommer sig att alla mänskor inte är klasslärare, för jag kommer inte på ett annat yrke som är lika bra. Nej det är klart, det är mycket subjektivt, jag vet. Jag och Basse vikarierade båda två i samma skola för ungefär tio år sedan, varje dag då vi kom hem sa jag att jag älskar det här jobbet och han sa att han verkligen inte älskar det här jobbet. Det var då jag visste, det här måste jag få jobba med, det var då han visste att det här ska han inte jobba med Och så har det blivit.

Igår bjöd min vän/min granne/ min f.d. elevs mamma Camilla mig över på te för att jag i gengäld skulle svara på en intervju om pedagogisk kärlek (till ett studiearbete). Då kom jag att tänka på John Steinbergs bok Världens bästa fröken. John talar om att läraryrket är ett kärleksyrke och det stämmer. Man börjar älska sin klass, sina elever, det bara är så. Och efterhand som jag svarade på Camillas frågor märkte jag hur jag började längta till skolan och alla de små söta elevernas ljuvliga kramar och gulliga påhitt…

Hur är det med dig, kan du säga att du älskar ditt jobb?

PS.
Jag njuter nog ännu mer just nu av att vara hemma med kärleksflickan Saga, men sen…

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

4 svar på Pedagogisk kärlek

  1. Camilla skriver:

    Ja jag kan ärligt säga att jag älskar mitt jobb !! Det är tungt ibland men ändå blir man glad av det ……Men mitt drömyrke redan som riktigt liten var ju just dagistant ; )))

    (för tillfället njuter jag nog av hemmamamma livet av hela mitt hjärta… )

  2. Carina skriver:

    Jepp, får för tillfället välbehag av att vara på jobb. Trivs helt bäst! Kan man älska skatter? Vi kan tänka som Madicken som lyste upp som en solstråle då jag jobbar med skatter – vilket fynd alltså! 😉

  3. Hanna skriver:

    Ja, jag tycker att jag har ett underbart jobb! När jag har hemmamammat klart tycker jag att det ska bli så roligt att ta itu med de utmaningarna som mitt jobb ger. Alla jobb har sina ljusa och mörka stunder, men jag tycker att som lärare är de ljusa stunderna så väldigt ljusa att de mörka stunderna känns hanterliga.

  4. Jessica skriver:

    Jo, jag älskar mitt jobb, nu igen! Behövde tydligen nästan sex år av hemmamammaliv för att komma på det. Tänk att man kan få betalt för något som för det mesta bara är roligt! Har ibland funderat på att vad skulle jag byta till ifall jag inte skulle jobba som barnträdgårdslärare och jag har inte hittat något annat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *