När jag var liten trodde jag att jag som vuxen skulle:
1. bli barnmorska
2. ha minst fem barn
3. bo i Sverige
Orsak till att det inte blev såhär är kanske:
1. jag tål inte att se blod
2. jag är väldigt nöjd med tre (dessutom är jag inte ensam att bestämma det)
3. hmm, kanske beror det lite på parentesen ovan eller så är behovet inte lika stort, jag klarar mig på svenska och med den lilla finska jag kan (jag fick en köttätande växt även om jag frågade efter en lihassyöpäkasvis).
Har du liknande erfarenhet eller har ditt liv blivit som du planerade i barndomen?