Som i sagorna

Vi besökte Raseborgs slottsruiner i lördags. Där var jag mycket som barn, min mormor bodde på promenadavstånd till ruinerna. På den tiden var jag Ronja eller Kulla Gulla, vilket som nu föll i smaken just då. Att bo hos mommo och mofa var lite som i sagorna nämligen. Jag fick hämta posten och tidningen från ett litet postkontor strax över vägen. Eftersom mofa var med i FBK kunde telefonen ringa ett visst antal signaler och en kvinnoröst hördes i luren som meddelade var någnstans det brann. Det var mycket spännande. På verandan satt vi dagarna långa och spelade spelkort eller kimble. Det är i alla fall så jag vill minnas mina barndomssomrar i Snappertuna.

Så här såg det ut i lördags, vi var de enda besökarna på slottet så vi lekte lite kurragömma:

Saga fick äta kvällsgröten ute den här dagen.

Sedan höll hon en kvällskonstert, här är det Imse vimse spindel som hörs:

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

6 svar på Som i sagorna

  1. Micaela skriver:

    Kimble! Och spelkort! Jag ”tvingade” mina farföräldrar att spela med mig i flere timmar om dagen då jag bodde hos dem om somrarna. Underbara sommarminnen!

    • sonja skriver:

      Vad roliga minnen du också har. Minns att vi spelade åsna (mans kulle sätta tummen vid bordskanten då man fick fyra av samma sort) och vad vi skrattade då mofa inte hade någon tumme(eller den var bara en stump) och satt sitt pekfinger i stället…

  2. Camilla Meinander skriver:

    Oooo, vad härligt. Nostalgiska känslor, lessamt att mommo o mofa inte finns mera. Jag saknar mamma o mofa! Raseborgs slott och överlag är Snappertuna så vackert!

  3. Tina skriver:

    Vad härliga dagar ni haft. Vad fint att vara ensam i Raseborg!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *