Separationsångesten ger sig tillkänna

För tillfället genomgår Saga troligtvis någonslags fas där avsked är svåra. Går jag på WC kan jag vara säker på att någon står utanför och bankar och ropar MAMMA! Det kan vara lite tungt i längden. Det som däremot är lite småkomiskt är att hon tar avsked av varje sida i varje läsebok. Man läser ett uppslag, sedan ska hon vinka och säga hejdå till alla på den sidan.

Och jo, hennes favoritställe i hemmet är för tillfället bordet. Bordsduk och ljusstakar vet vi inte längre vad det är.

 

 

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

8 svar på Separationsångesten ger sig tillkänna

  1. Emma skriver:

    Hehe, så söt!

  2. A-L skriver:

    Låter bekant det där med någon som bankar bakom wc-dörren…

    • sonja skriver:

      Det är nästan lättare att ha dörren uppe. Suck! Minns då jag började jobba efter att ha varit hemma med pojkarna i fem år, vilken lyx då eleverna for ut på rast! 15 minuter, 15 minuter! som jag får göra vad jag vill, kan till och med gå på vessan ensam!

  3. Carina skriver:

    Småler,lite skrattar-ja vet…men hon e så rolig! Busiga bebben! Orka på! 😉 Skall komma på en latte o avlösa dej inom snar framtid!

  4. Maria skriver:

    Ellen separationsångest började vid 11 månader och fortsätter ännu! Det har varit helt hopplöst hemma med bärandet av henne HELA dagen för hon vägrar vara ensam på golvet eller låta mig gå till köket och laga mat åt mig själv. Så skönt att få fara på jobb och få vara i fred en stund…

    kram!

    • sonja skriver:

      Kan tro det. Läste att separationsångesten kan hålla på från 8 mån till ett och ett halvt år… Saga är nog väldigt mammig för tillfället. Kram till er och vila (på jobbet haha, läs mitt svar till A-L här uppe så vet du att jag vet hur det känns för dig).

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *