Nåja, nu fick jag hem honom, mannen. Jag har skött mitt arbete bra så här långt; rena lakan i sängen och svamprisotto som servering. Dessutom har jag lovat honom guldstjärnor som belöning om han beter sig. Guldstjärnor att pryda gipset med, ja HIFK givetvis.
Han kan läsa för barnen, men inte så mycket mer. Eller han kan visst använda fingret som behövs för att manövrera iPadden. I fem veckor. Stackarn.
Men, jösses. Vilken tur Basse och ni ändå hade. Hoppas han kryar på sig fort!
Ja säg inte annat. Tack för hälsningen.
Ajaj! Tänker på er!
Uj! Många varma tankar!