Att växa som (eller till) människa

Vet inte om det finns något belägg för det här men kanske ni vet? Jag tycker att barnen utvecklas, växer och förändras under den tid de varit sjuka. Har ni liknande erfarenhet?

Som nu då Saga hade vattkoppor och börjar återhämta sig är hon är som en ny människa. Hon blev så stor, började prata och är betydligt lugnare. Okej det där sista borde jag kanske inte ha sagt, utmanar ödet… Men vet ni vi var till klubben och sjöng i måndags och flickebarnet satt i min famn hela tiden. Har aldrig hänt! Kanske hon bara inte återhämtat sig helt ännu? Men jag njöt i alla fall av gosingen. än en gång kan vi alltså konstatera att Saga blev lite mera människa igen.

Här är en bild från Högholmen, en grubbleribild.

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

2 svar på Att växa som (eller till) människa

  1. Carina skriver:

    JO, så e de! Har konstaterat precis samma! Angående bilden – ”hmmm, vänta nu…en fågel…jo, kråka(eller kååka)!”;D

Lämna ett svar till sonja Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *