Trots att vi igår på yogan gjorde solhälsningen otaliga gånger öser regnet ner. Visst är det helt skönt med uppfriskande höstregn, men någon måtta får det väl vara? Drömmer om en sådan höst där solen glittrar genom rödfärgade lönnlöv och luften är krispig och man kan andas, andas, andas.
Som det är nu går jag envist omkring i ylletröjan och luktar fuktigt får. Håret är tovigt så det borde ju matcha men i alla fall…
samma tankar här….går omkring i fleecefilten runt mig och tänker nu tända en brasa:)
KoP
Jo, samma – envis med tröjan…o platttången behövs ännu mer! Väntar på SOL, som piggar upp!