Geocaching-bitna

Minns ni inlägget om geocaching? Vi har nu under hela veckan fortsatt letandet här i närområdet. Tänk att det finns skatter gömda överallt, som du ingenting vet om. På vägen till butiken, nära skolan, invid lekparken. Det är väldigt spännande, tycker inte bara de små.

Det går alltså ut på att vi i telefonerna har laddat ner en geocachingkarta som visar oss koorinaterna för skatterna. Sedan letar vi efter skatterna med kompass och GPS. En skatt som var gjord som ett mysterium, med en finurlig saga tog oss tre dagar att hitta. Det var aningen frustrerande naturligtvis, regnet stod som spö i backen och vi tyckte att vi var rätt och grävde och hade oss. På tredje dagen tog vi oss en ny funderare och vips hittade vi den.  Det var en ledtråd vi missat. Den här skatten var verkligen värd att hitta. Det var ett barn som lagt ut den och den var full av skatter. Man fick ta med sig något därifrån. Det gjorde vi och lämnade också något efter oss till nästa skattletare.

Dessutom får man se upp att man inte ropar och hojtar alltför mycket. Mugglarna ( de oinvigda) ska ju inte märka vad vi håller på med. ”Plockar ni svamp” frågade en nyfiken mugglare, ”har ni tappat något” undrade en annan omtänksam en. Då hade vi inte varit försiktiga nog.

Det här är på riktigt skoj, jag kan räkna upp hur många goda sidor som helst med et här, men för att nu nämna några:

– vi går ut i friska luften oberoende väder.

– vi får motion, flera kilometer avverkas utan att någon tänker på det desto mer.

– det är roligare än att bara stå och hänga i lekparken.