Sakna-mamma-sjukan

Då jag är i Vasa är det mellanbarnet som saknar mig mest. Redan någon dag före avfärden är han vresig och lättretlig. Ilskan riktas aldrig mot mig även om jag ju är den skyldiga. Jag studerade vid PF åren 2007-2009, då var han tre år gammal. Det var jobbigt redan då även om jag bara åkte upp en gång per månad.

Nu under min senaste Vasavecka ringde han och var otröstlig, dessutom kände han sig sjuk. Vi trodde alla att han mest var sjuk av längtan för symptomen var så luddiga ”ont i halsen, sjuka händer, sjuk fot…” I fredags blev han sämre och kunde inte äta, på lördagen visade han sina händer som var fulla med små prickar och sår. Likaså munnen. Enterovirus. Vi fick be om ursäkt för att vi misstrott honom.

Dessutom försöker vi minnas att man inte är så stor då man är sju år, eller tio för den delen, även om man har en lillasyster som inte ens är två.

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

2 svar på Sakna-mamma-sjukan

  1. Mippe skriver:

    Helt underbar liten välkommen-hem-present!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *