Jag fick äntligen tröjan färdig. Tröjan som stickades med stickor tunna som synålar. Tröjan med 300 maskor. Allt detta visade sig vara ett evighetsprojekt. Till och med Kalle konstaterade vid varje syjunta ”håller du ännu på med den där samma tröjan?”. Men nu är den klar, det var inget evighetsprojekt men kunde nästan bli det halshålet ett tag var så litet att tröjan inte gick över hennes huvud. Då höll jag nästan på att ge upp, jag lät den vila ett par månader och nu är den klar!
Så här ser tröjan ut och så här ser tjejen ut efter en bildserie på 50 bilder.
Puuust! Är du inte färdig snart med det här fotandet?
