Jag är beroende av sömn. Behöver ganska mycket sömn för att vara mitt bästa jag. Helst åtta-nio timmar per natt.
Jag får vara tacksam över att mina barn varit begåvade på att sova. Har egentligen aldrig vakat med Saga och bara några gånger med pojkarna, typ då de varit sjuka. Jag vet, det är lyx.
Vi har samma beroende och jag skulle sagt förr att jag också behövde åtta, nio timmar per natt men det var visst inte så.
Jag tror att en av de orsaker till att jag faktiskt inte har trivts så bra med att vara föräldraledig har varit sömnrelaterad. Inget av våra två barn har sovit speciellt mycket, men vårt andra barn är speciellt krångligt – fortfarande. Speciellt nu andra gången har jag varit så himla utmattad att föräldraledigheten till stora delar har varit en dimma. Jag har lärt mig att man klarar mer sömnbrist än man tror ifall man är tvungen MEN en tråkig konsekvens är att livet inte är lika roligt som vanligt medan man överlever. Roligt att höra att det FINNS barn som sover, dock! Det inger hopp.