I dagens Hbl kan vi läsa om att majoriteten i Finland tycker det är okej att sjunga Den blomstertid i skolan. Det gläder mig att långt över hälften är positivt inställda till religionsundervisningen i skolan. Det jag, som lärare, vill förmedla till eleverna på religionstimmen är bland annat medmänsklighet, vardagens gyllene regel och en del av vårt kulturarv.
Välkommen till Sagolandet
Det var en gång en flicka som bodde i Vilda Västerskogen i Sibbo. Där träffade hon en drömprins. De byggde bo och fick snart tre små barn.
Sonja, heter jag. Jag är dotter, lillasyster, storasyster, fru och mamma. Drivor med snö, gräs under bara fötter, välskrivna böcker och klirrande stickor gör mig glad. Jag skrattar mycket och älskar att prata med goda vänner. Jag har det bästa av yrken, lärare.
Jag är mycket nöjd och väldigt lycklig.
Bilden som finns högst uppe är tagen av naturfotografen Henrik Lund.
-
Senaste inläggen
Senaste kommentarer
- Anna om Dagens saga
- Jessica om Vykortet från Wembury
- sonja om Bada badkar
- Konrad om Bada badkar
- sonja om Vykortet från Wembury
Länklista
- Alfamamman
- Amanda – nästan för lycklig
- Camillas karameller
- Carolines bakelse
- Christa
- Ebba von Sydow
- Hanna at Home
- Hannas hörna
- Henriks foton
- Housewife
- I väntan på julen
- In my head
- Johannas bod
- Kalastajan vaimo
- Looking for Sara
- Malenami- guldkanter i vardagen
- Malin och Freja
- Malins gula apelsin
- Mama´s got the magic
- Me, myselfies and I
- Medelmåttan Malin
- Melli- Älvan i trollandet
- Micaela i Nickby
- Mickos tankar
- MjukLAndningar
- Peppe – Livet & Helsingfors
- Pia på kontoret
- Snigeln Harald
- The Freelancer's Fashionblog
Arkiv
Meta
Men, det måste också finnas ett alternativ till dem som är mindre positiva till religionsundervisningen.
Jag som ateist undrar vad du menar med Vardagens gyllene regel och kulturarv…
Gyllene regeln: var mot andra så som du vill att andra är mot dig. Många helger vi ”firar” är en del av vår kultur, jul, påsk, Kristi himmelsfärd osv.
Många av de ämnen som behandlas på religionstimmarna, behandlas också på Livsåskådningen. 😉 Jag tycker det är okej med förändring i.o.m. att världen förändras och blir mera mångkulturell. Jag tycker det är okej att öppna dörrarna för alla och få in flere kulturella fester / högtider i ”vårt” samhälle.
Flera av de fester de flesta tycker är kristna, kan också ur ett annat perspektiv vara hedniska. 😉
Vår skola ska förresten nästa år fira ett mångkulturellt festår och uppmärksamma även andra kulturers högtider och fira dem med fester. Jätte fint tycker jag.
Det är ju super! Samtidigt ska man inte glömma bort den ”egna” religionen, alltså den som majoriteten av Finlands befolkning tror på.
Tror knappast det är möjligt här i vår kultur.
Håller med, att föra vidare ett arv är viktigt. Då tänker jag på det som ett direkt arv som går från en generation till en annan, dvs. en elev med muslimsk bakgrund ska få ta del av sitt arv, en elev med kristen bakgrund ska lära sig om sin bakgrund. Jag skriver just nu mitt slutarbete i musikterapi ur ett samhälleligt perspektiv där jag väver in både de första viktiga sångerna med föräldrarna till de första kontakterna med den musik som finns i vår kultur. Och då det handlar om musik finns det ett arv som både är medvetet och omedvetet (vad mammorna småsjunger med sina barn, nonsens ”gullegullsjungande”). Så jag tror att båda sidorna är viktiga – att ha bred kunskap om varifrån vi kommer men hålla ett öppet sinne för allt det nya som kommer via andra kulturern. För hur globala och öppensinnade vi än är så tolkar vi all ny information med våra kulturellt betingade glasögon, vare sig vi vill det eller inte….
jahapp, nu blev det flummigt, hoppas du förstod. Jag kunde ju också ha skrivit – jaaa sjunga psalmer ska vi ännu, och så lite Glee ovanpå det 🙂
Superintressant slutarbete.