Tillsammans är man mindre ensam

Imorgon är vi äntligen samlade igen. Hela familjen. I sex dagar har jag varit ensam med de två yngsta. Artur har varit en ängel och hjälpt mig på bästa sätt med Saga. Det har varit lugnt och tyst och jag kan konstatera att det går väldigt lite mat åt då två av fem är borta. Jag har typ fyllt på kylskåpet med lite mjölk.

Men oj vad trött jag är. Att ensam laga gröt, lunch, mellanmål, middag och gröt igen tär tydligen på krafterna. Lyfter på hatten till alla som klarar detta bättre än jag, och oftare.

Välkomna hem.

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *