Igår fick jag ett mail av Arturs klasslärare som önskade mig lycka till och visste berätta att det varit min första arbetsdag och att den innehållit bl.a. en utrymningsövning.
Det första den unga mannen frågade då vi träffades var: hur var din första arbetsdag? Kan du namnen på minst tre elever? Hoppade ni ut genom fönstren vid brandlarmet (i hans skolbyggnad gör de det)?
Jag imponeras av hans empati och genuina intresse. Tänk att min första arbetsdag kan intressera en åtta-åring så.
Ps. Jag kunde namnet på femtiotre elever! Åtminstone om man får tro samma unga man.