Om att hitta sig själv

Lite som drömmen nedan antyder har jag känt mig vilsen, osäker och lite rädd på sistone. Inte haft full kontroll utan kört på och styrt efter bästa förmåga. Inte behöver man ju ha magistersexamen i psykologi för att komma på varför jag känner som jag gör. Så mycket nytt och så många förändringar jag bara damp ner i.

Jag la ner många tankar på det här under höstlovet. Jag pratade mycket om min känsla och upplevelse och kom därför fram till varför jag känner som jag gör. Jag hade tappat bort mig själv, eller snarare mitt ”jobb-jag”. Vem är jag som lärare och framför allt HUR jag är som lärare, kom inte av sig själv. Inte första dagen, inte ens andra veckan.

Så hade jag Saga att tänka på, hennes välmående. För att inte tala om pojkarnas reaktion på att inte ha mamma hemma varje dag då de går till skolan eller kommer hem.

Men nu, nu börjar jag äntligen lära känna eleverna, kunna läsa av mitt schema och framför allt våga tro på att jag är bra som jag är, i alla fall tillräckligt bra som jag är.

En god vän till mig berättade att en lärare sagt att hon hittat sitt jobb-jag efter tio år i arbetet. Jag har med andra ord tid att finna mitt. Samtidigt som jag får vara tacksam över de lektioner jag känner att jag lyckats med, de lektioner då jag känner att eleverna är nöjda och trivselfaktorn är hög. Så mycket mer behövs inte för en lyckad dag, ömsesidig respekt och gemensamma stunder av glädje.

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

4 svar på Om att hitta sig själv

  1. Carina skriver:

    Det tar sin tid innan man kommer in i rutinerna. Ibland går de som smort, ibland är hjärnan helt yr. Vet! Viktigt att hitta en balans i allt och ta tillfälle att koppla av och finna sig själv emellan. Var finns jag! 😉 Snart kopplar vi av tillsammans! Kastar en snöboll på dej – Träffad! Har ni snö?

  2. Soffi skriver:

    När jag började som lärare hade jag ett mal om att ha en helt perfekt lektion per vecka. Hade jag pa fredagen känslan av att ha haft en helt superlyckad lektion under den gangna veckan kunde jag heltlugn ga hem. Efter ett par ar har jag känslan oftare och kännermig säkrare, men känslan av vilsenhet i lärarrollen känns väldigt bekant.
    Du är pa rätt vägoch bäst av allt är att du är motiverad! Du kan!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *