I järnaffären vid Munksnäs allé förstår de sig på julfönster. Där bygger de varje år upp en liten by med en märchlin-tågbana och två tåg. Så mycket mer behövs inte, både vuxna och barn står dagligen och beundrar det.
Vi blev inspirerade att bygga upp Basses gamla märchlin-bana från åttio-talet… Men det får bli på jullovet.
Samma tågbana var det när jag var barn. Raikka har orkat bygga tågbana lääääänge läääänge. Och det är vi glada för. Vi ska också vallfärda dit någon dag.
Vad härligt, men visst har det varit paus något år här i mellan?!
Jag tycker nog vi de senaste åren sett banan. Men han plockarbort den snabbt efter jul. Nåt år missade vi den för att vi var sent ute. Men mitt minne är inte det bästa heller.
…ja visst är det skoj med tågbana. Vi hade på vår gata i Milano en vinbutik som hade en ”vanlig” tågbana i fönstret men där bytte det passagerare alltid nu och då, så barnen måste nästan dagligen få gå och titta vem som åker idag?!
Så ljuvligt!
Jo det är det finaste fönstret i stan. Men ett år hade han det inte för då hade han visst inte fått reservdelar. Det lär ska vara enormt slitage på tågen.