Vet ni hur glad man kan bli av att det är skoldag på lördag? Det att termometern kryper ner mot trettio gör att alla vi som tvingats ut får en samhörighetskänsla svår att beskriva. Likt pingvinerna kurar vi ihop oss och för djupa diskussioner hoppande jämfota.
Jag gillar, och av minerna att döma är jag nog inte ensam. Jag och Mikaela tog ännu en frivillig morgonpromenad. Hur ljuvligt som helst!
Och så lärarna sen! Glad är ordet!
Nog var det kallt, inte kan man ju tycka annat. Men men ni vet de här ungarnas mammas ord: det finns inga dåliga väder…
