På tal om regn

Att det kan regna! Känns som en evig höst, som Narnia fast tvärtom. Jag menar de fick ju vinter de. Men det finns roliga saker med regnet. Dels börjar folk prata. Man ojar sig och vojar sig. Eller hurrar. Men det förenar alla regnvåta människor.

Lastbilschauffören som hämtade mat till skolan sa att han jublar över den bara marken och inte en smula snö. Jag svarade att jag längtar som aldrig förr. Han trodde jag skojade, tills han såg mina våta leriga ettor tumla runt i en ännu våtare, lerigare backe.

Vi bara måste få snön!

Det andra roliga med regnet är att man inte bryr sig. Det öser ner, men ingen orkar mer med gallonkläder eller paraplyer. Blir man våt så blir man. Dessutom kommer du ju oftast sidlänges det där våta.

Någon säger att våren är här nu! Att det var den vintern det! Men se det tror jag då inte på. Jag tror på pulkbacke, drivor, skidan den slinter och rosiga kinder.

Den kommer! Vintern!

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till På tal om regn

  1. Jessica skriver:

    Jo vintern kommer nog! Det måste den göra!

    Jag är så himla trött på galonkläder, har sett tillräckligt på dem nu och det har dagisbarnen också. Ett barn sade idag att det är som ett riktigt fult ord det där galonkläderna, nästan som en svordom. Sen hittade de på att kalla dem för galonaction. 🙂

  2. Jessica skriver:

    Och när jag tittar ut genom fönstret ser jag STORA flingor falla ner!!!!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *