Peppe har gett ut en bok! En underhållande roman om några människor och deras liv i Helsingfors. Jag kände mig som en fluga på väggen hemma hos Ida och Max. Det kändes nästan lite förbjudet att komma så nära in på deras privatliv, samtidigt spännande.
Vackra människor är en bok du inte vill lägga ifrån dig. En bok där igenkänningsfaktorn är hög, där du kommer på dig själv med att leende sitta och nicka medhållande till tankar och iakttagelser.
En noggrannare korrekturläsning hade gjort boken ännu bättre. Störde mig på att det stundvis var fel namn som nämndes, vissa detaljer blev oklara (som vilken färg Idas Jopo egentligen hade samt hennes ålder). Små detaljer som inte drar ner på betyget vad gäller boken i sin helhet.
Den är rolig samtidigt som den är djup och jag upplevde den stundvis som riktigt sorglig. En kärlekssaga där allt står på spel och man inte riktigt vet vad man hoppas ska hända. Jag gillar också det hur Peppe skriver samma scenario men ur olika personers perspektiv.
Jag lägger ofta vikt vid detaljer i vardagen och njöt av hur väl och naturligt Peppe beskriver just detaljer i boken. Allt från byggnader till kläder, smaker och dofter.
Låt mig citera ett stycke ur boken;
”Hon tryckte näsan mot hans hals, han doftade trygghet och hemma. Hon låtsades inte om svettlukten. Hon älskade plötsligt hans svett. Hans kropp slappnade av när han kände hennes kropp och han kramade henne tillbaka. Sedan kände hon små ryckningar. Som om han hade hicka. Johannes grät. Sanna hade bara sett honom gråta till filmer där barn och hundar dog. Aldrig till riktiga livet.”
Tack Peppe! Skriv mera!
Tack snälla för de fina orden om boken. De gjorde mig innerligt glad! <3
Glädjen är helt på min sida. Tack för boken! Nu ska den får gå vidare och läsas av andra för att sedan landa i bokhyllan bredvid Livet och barnet (de matchar i färg för jag köpte en orange då).