Sagolandet

Borde jag klippa håret? Var senast till frissan i februari. Idag flög en geting in i burret. Min syster tyckte inte alls det var konstigt att den inte hittade ut och trodde att den mycket väl byggt bo däri. Hon lyckades dock skaka ut den. Huu.

Vi åkte vidare till syster med familj i Slappträsk. De bjöd på släpärter och lärde oss samtidigt hur de bäst skall ätas. Gott.

De var så festligt att sitta i deras trädgård under de dignande äppelträden.

Saga kallar sin gudmor för Kina-mamma, Henrik är Henni-pappa. Hon skulle när som helst adoptera dem till sina föräldrar och flytta in hos dem. Det är alltid med gråt hon skiljs från dem.

Kärlek.

Har alltid gillat Lovisa. Speciellt om somrarna. Sedan våra underbara vänner och sötaste gudson flyttat dit har staden kommit att betyda ännu mer för oss och besöken dit blivit allt fler och mer regelbundna.

Idag stiftade vi bekantskap med Tuhannentuskan kahvila i gamla stan. Så mycket mysigare och mer somrigt än så blir det väl inte.

Svåger Simon har det mesta i prylväg, åtminstone det mesta vad gäller vandring- och resegrejer. Dessutom är alla dessa grejer alltid lightvarianter i stil med mac in a pack, kag in a bag osv. Naturligtvis fiskade han fram en dusch (som ryms i en ficka!) till oss nu när vi bor på sommarstället utan rinnande vatten.

Idag prövade jag och Basse duschen som vi hängde upp i ett träd ute vid stugan. Men just som vi började duscha började påsen med vatten sakta glida neråt. Vi stod och balanserade på en stol och försökte fästa den tunga vattensäcken, naturligtvis klädda som man brukar i en dusch.

Då går grannen förbi. Grannen vi inte sett på hela sommaren.

Hejhej!

Harald bollar jämt. Även på ställen där man kanske inte önskar.

Så jag gav honom ett uppdrag som han med glädje genomförde.

Han lagar mat.

Efter en livad dag på nöjesfältet igår kom vi idag ut till sommarhuset igen. Det doftar hav och tystnaden som möter oss är underbar.

”Du har mycket vältränade muskler” sa han. ”Der verkar som om du skulle träna hela nätterna igenom” fortsatte han.

Musklerna han talade om var tyvärr käkmusklerna och han är min tandläkare. Detta var ingen komplimang och vältränade käkmuskler är inget kul, det ger mig värk i såväl tänder som käken.

Så hur lär man sig slappna av på natten och inte bita ihop käken och gnissla tänder?

Är ni bekanta med Apan Anders? Han var pop då Harald och Artur var yttepytte små. Anders Grönroos själv bodde i Åbo precis som vi. Vi besökte regelbundet hans konserter och hade vi tur kunde vi stöta på honom då vi joggade längs med ån.

Nu spelar vi hans låtar upp och ner igen för Saga. Alla suckar och sjunger med, hög nostalgifaktor.

Är alldeles vimmelkantig efter en dag på Särkänniemi. Vi gav denna upplevelse som födelsedagspresent till Harald. Med oss fick vi Fammo, Faffa och Simon. De förstnämnda umgicks med Saga medan vi andra åkte.

Vi märker så tydligt att Saga blivit stor och är lätt att ha med. Vi behöver inte ha skilda mat-tider för henne. Hon är nöjd om hon får en brödkant här och en banan eller bulle där och äter mat då vi andra äter. Behöver hon sova somnar hon en stund. Som det ska vara.

Saga var så begeistrad av delfinerna. Eller det var vi nog alla. Helt klart dagens bästa.

Att också våra pojkar börjar bli stora märker vi bland annat på att de kunde åka tillsammans medan Basse och jag försökte återhämta oss. En åkattraktion som jag verkligen inte gillade var jag dock tvungen att åka i två gånger. Vad gör man inte för sina små skatter? Det att jag vrålade ”jag vill inte vara hääääär” mitt under åkturen hade ingen effekt. De skrattade bara åt mig.

När jag var riktigt riktigt liten bodde jag inne i mammas mage och jag drack faktiskt mjölk därinne. Faktiskt! Men nu jag stor flicka och kan prata så mycket. säger Saga.