Det heter svartbrö

Vi har alldeles nyss kommit hem från Åland. Vi var där hela familjen tillsammans med våra underbara vänner, Haralds faddrar. I fyra dagar har vi njutit av gemenskap, lugn, samtal och framför allt mat. Av det sistnämnda blev det väldigt mycket. Vi hade delat upp så att varje par varje dag fick ta hand om antingen förrätten, huvudrätten eller efterrätten. På så sätt blev menyn både variationsrik och mångsidig.

Att få vara tillsammans med Karin, Fredrik, Kalle och Patricia var mycket trevligt. Jag är så glad över att de finns. Det är härligt att se hur de älskar sitt gudbarn och hur han älskar dem. De har alla så mycket att ge honom. De har tid att samtala och tid att busa och leka med honom. Harald har orkat så bra hela resan trots att det ofta blev sena kvällar och långa tråkiga måltider. Även Artur blev bortskämd med hundra procentig uppmärksamhet, vilket resulterade i att han sken som solen så gott som jämt. Vår resa till Åland var en resa jag länge kommer att minnas. Före vi steg ombord på båten for vi till Mariehamn för att köpa åländskt svartbröd eftersom det under ålandsvistelsen blivit Haralds stora favorit. ”Det heter svartbrö mamma, inte svartbröD” sa den visa treåringen!

Vi har firat midsommar och det känns som om sommaren verkligen satte igång i och med det. Det har blivit varmare och soligare. Så kanske blir det simning på agendan denna vecka.

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.