Tung vardag-vilosamt veckoslut

Det är länge sedan jag skrev sist. Jag är ganska trött, att ha dagbarn är jobbigare än jag trodde. Jag hoppas dock att det snart börjar gå bättre, att de ska gråta mindre, att de ska tycka att det är roligt att komma hit. Visst förstår jag att de har ledsamt hem, de är ju vana att få vara med sin mamma jämt. Försöker tänka att det bara är sunt att längta hem, men ändå är det så otroligt påfrestande då de gråter och jag inte vet hur jag ska trösta. Sina egna barn känner man så otroligt väl, man vet precis hur man får dem att somna, hur man får dem på gott humör, men då samma lösningar inte fungerar på andra barn känner man sig lite hjälplös. Nå ännu har de ju inte varit här mer än två veckor och det verkar som om de först förra veckan började inse att detta verkligen är på riktigt. Vissa dagar går hur bra som helst, andra dagar är betydligt jobbigare. I fredags bakade vi bullar, det tyckte de var roligt. Ida och Harald bakade fina bullar, runda bullar, avlånga bullar, platta och fyrkantiga-goda! Artur och Benjamin var besläktade kockar, men det säger väl sig självt att sätter man en klimp med deg framför en ett och ett halvt åring så stoppar han hela klimpen i munnen. Man äter ju maten som sätts framför en, eller?!? De fick inte så värst mycket deg att ”baka” med. De fick äta bullar sen då de var gräddade.

Det är söndag idag. Det har varit skönt med lediga dagar. Underbart att vara tillsammans hela familjen, bara vara och ta det lungt. I fredags såg Basse och jag filmen Så som i himmelen. Det var en verkligt fin och sevärd film. Svärmor, svåger och svägerska var här från lördag till söndag och det var roligt som vanligt att ha gäster. Nu är klockan tio, jag ska söka mig till sängs och njuta av boken Saga från Valhalla…

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Ett svar på Tung vardag-vilosamt veckoslut

  1. Anja skriver:

    Hej!

    Hoppas det går bättre snart med dagbarnen! Jag vet hur det är att ha ett ledset barn och även hur det är att skola in ledsna barn… Det är svårt. Men det brukar ju vända efter ett par veckor.
    Lycka till!

Lämna ett svar till Anja Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *