Lyx

Fick en gåva av Basse. Han gav mig tid. Han och barnen for på en ett dygns resa. Otrolig känsla att gå omkring i huset alldeles ensam, att inte prata med någon på hela dagen. Känns som oändliga två timmar (den tid då Artur sover på dagen eller den tid som återstår efter att barnen somnat för natten). Jag har motionerat, njutit av lyxen att man kan gå ut flere gånger per dag utan desto mera planering för det tar bara ynka tre minueter att ta på sig kappa, skor och mössa. Jag har fixat fotoalbumen så de är up to date. ALLA foton i album, med fin text under! Basse, även kallad den underbare, hade dessutom förberett det hela så väl att han fixat ett antal Gilmore Girls avsnitt åt mig, så det har jag även hunnit avnjuta. Jag har läst, ätit i lugn och ro, röstat på president, lyssnat på musik, sovit till tio och tagit det sååå lungt! Nu är det bara ett par timmar till så kommer mina kära hem igen, alldeles lämpligt för jag har hunnit börja längta. Ett par gånger under dagens lopp har jag funderat på hur sjutton fick man tiden att gå före man hade barn? Det har jag alldeles glömt bort!