Det var för fem år sedan det äntligen hände. Vi hade väntat på dagen som på soluppgången. Och det var precis i soluppgången det äntligen hände något. Den första värken, så efterlängtad och nu äntligen här. Efter dusch och kontroll att allt var med styrde vi kosan mot BB ett par kilometer västerut. Nämnas kan att vi vid parkeringsplatsen lade märke till en mystisk paketbil fullastad med cyklar, kan vara fråga om stöldgods hann vi tänka mellan ihärdiga värkar. Hyggliga som vi är plitade vi ner regsiternummret, som fortfarande finns kvar på den sparade dagstidningen. Så kom vår Harald till oss, världens finaste unge och lyckan var fullkomlig. Idag fyller han fem. Han är världens bästa femåring. Han springer, balanserar, sparkar raka bollar och bygger avancerade legokonstruktioner. De säger att femåringar är harmoniska, lyckliga och nöjda med sin tillvaro, vi säger ja till allt det, det är vår Harald. GRATTIS!
Bilderna är tagna imorse efter uppsjungning. Vi hade lagat en skattkarta åt Harald så han fick gå ut på gården och leta efter sina paket.
En ledtråd.
Mera ledtrådar.
Skatten funnen.
Det är alltid så roligt att följa med era ”projekt”. Tänka sig att få leta efter sina paket med en riktig skattkarta, ni är så påhittiga. Ses på veckoslutet.
Zio