Plötsligt bara en dag fann han den, lusten att läsa.
Harald lärde sig läsa som väldigt liten. Å B O, Å B O, Å B O sa han då vi fått post. Ååååboooo, ÅBO! Står det ÅBO? ropade han förtjust och på den vägen började han läsa. Nu är han nio år och har läst sporadiskt olika böcker, mest har vi läst för honom böcker han valt. Länge var Harry Potter de bästa böcker som fanns och han hade svårt att hitta nya som skulle vara lika bra. Men så här en kväll i november hittade han Vargbröder i hyllan och slukade del ett på ett par dagar, boken var med vart han än for! Vad glad jag blev, för det är ju just så det är då man hittar böckernas bok, man vill inte lägga den ifrån sig. Nu är han på del fem och jag tror han hoppas rätt mycket på att få sista delen i julklapp.
Därför tycker Harald att Vargbröder är så bra:
De är spännande genast från första sidan. Torak är huvudpersonen och han är mycket modig. Han har en vän som är en varg och som heter Ulv. Torak träffade Ulv då den var en liten unge, den var ensam och det var också Torak. Han har en annan vän och hon heter Ren, hon hjälper ofta Torak. Man lär sig mycket om hur det var för 6000 år sedan. För oss som bor i Finland är det lätt att föreställa sig hur Storskogen ser ut. Författaren Michelle Paver besökte norra Finland före hon skrev böckerna, så man kan tänka sig att det är just Finlands skogar som beskrivs. Böckerna passar bäst för dem som tycker om spännande böcker. Harald tycker att 8 åringar kan läsa den, men inte yngre. Också vuxna kan tycka om dem!
