Tacksam över livets under

Nog är det så ofattbart fint med stora barn. Tänk nu att jag har en tioåring som leker, pysslar, sköter, läser och lägger pussel. Med ett tålamod som vi vuxna saknar. Han är noggrannare än jag med att inga småsaker får hamna i lillasysters mun, han är snabbast på plats för att dunka lilla ryggen om hon hostar till då hon äter äppel. Omtänksamhet är hans andra namn.

Sjuåringen igen leker Sagalandia och Elviralandia med sin förskolkompis (som även han har en lillasyster). Tänk att de leker sina småsystrar! Kärleksfullt leker han och pratar med henne och ingen, jag menar ingen får Saga att skratta som han. Ni vet det där porlande skrattet som bubblar obehindrat. Älskar, älskar!

Jag är tacksam.

Mamma du tog väl med din nyckel? ropar den äldre då jag går ut genom dörren.

 

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *