Jag har sagt det förut men jag säger det igen. Området vi bor på är fantastiskt, barnen har kompisar nära, som vuxen har du så gott som alltid en vän i parken, jag tar hand om dina barn och du om mina. Vi samåker till hobbies och samgår till och från skolan.
Idag var vi i parken, där Helsingfors stad generöst bjuder alla barn på lunch. Där satt vi huller om buller och ingen gör skillnad på din och min filt. När Saga blev trött fick jag gå hem med henne medan Artur fick bli kvar. Nu är Artur hemma, med sig hade han en vän. De ska nu få plättar!
Saga cyklade för fullt i parken.
Plättkalas ute på balkongen:
