Liksom en fisk hoppade hon i, första gången någonsin, rakt ut i havet. Hon sprang, skrattade, föll, skrattade, plaskade, föll, skrattade och njöt. Det enorma havet var allt annat än skrämmande, vattnet var inte kallt, bottnen inte alls konstig under bara tår. Hon är rolig det lilla livet.
Här är vi i Ekenäs:
Den enorma sandlådan var också mycket underhållande:
Åh vad fint ni verkar ha haft det! Vidar älskar också vatten.
Vad roligt att höra, jag var lite förundrad då hon inte alls var försiktig, full fart i bara, ingen ängslan alls.