Växer vi som människor av lite ångest?

Jag är lite frånvarande. Här på bloggen. Och i verkliga livet också. Jag planerar nämligen läsåret. Det är nämligen så att jag ska slutföra mina studier i Vasa i år. För mig är Vasa just nu ett åskmoln. Jag mår lite dåligt av att tänka på hela grejen. Att lämna min familj varje vecka om så bara för några dagar ger mig ångest. Att försöka hitta barnvakt till min älskade Saga ger mig ångest. Att tänka på att betala dyra pengar för att åka tåg. Att hitta billigaste ställe att bo på. Ja ni vet. Ångest.

Jag försöker tänka på att jag ska lära mig massor. Första kursen Att organisera elevers lärande kan ju vara lärorik. Eller barn och skolstart… Nåja tålamod är kanske något jag kommer att behöva under detta år. En äldre kvinna sa så klokt i sandlådan idag, att man ibland måste göra obekväma saker i livet för att växa som människa. Dessutom vill jag ju bli klar. Jag vill äntligen få lägga den sista pusselbiten till det stora pusslet som en dag gör mig till en behörig lärare. Vägen har varit lång och det här ÄR slutrakan. Men snälla ni, peppa mig lite. Räkna upp bra saker med det här. För just nu är jag så ledsen och ser mest de dåliga.

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

18 svar på Växer vi som människor av lite ångest?

  1. Anna La skriver:

    Jag tycker det är fint och starkt gjort av dig att se till att du blir behörig, fastän du s.a.s. är mitt i livet. Jag hörde nyligen om en som jobbat som obehörig timlärare i typ 20 år och nu blir utan jobb. Vet inte om det tröstar just nu, men du har all chans att få jobba med ditt drömjobb hela livet bara du blir behörig. Och jag är övertygad om att alla har det bra också det här året! Men visst förstår jag sorgen i att lämna sina barn.

  2. Laura Kalliokoski skriver:

    Oj Sonja, nästan så du fick mig att gråta. Allt kommer nog att ordna sig. Du har en underbar familj och många vänner som säkert ställer upp om det krisar till sig ibland. Tänker också speciellt på Harald och Artur som är så fina med Saga.
    Det är ett läsår och sen är du färdig. Och jag kan faktiskt inte tänka mig en bättre lärare än du (även om jag inte sett dig ”in action” men jag känner det på mig). Du behövs! Allt har sin tid… Gör det bästa av de dagar du har kvar av dagarna hemma med hela familjen! Kram på dig!

  3. A-L skriver:

    Det blir no bra! Och som Anna här åvan också skrev, så är det ju faktiskt så, att sen då du som behörig får en tjänst så sitter du ju nog ganska så säker på den och får jobba med vårt fina yrke! 🙂 Nåttag då det krisar till sig får Saga också gärna komma med mig och Ida till parken t.ex! Kram

  4. Mirella skriver:

    Tyvärr kan jag inte säga några fina ord om kurserna du skall gå. Inga höjdare om man frågar mig. Men jag vet i varje fall att det brukar vara lätt att skaffa barnvakt för en ganska billig peng i Vasa om du vill ta med Saga. Det finns andra mammor som har letat efter barnvakter på peffan, så då du går på föreläsning så tar någon annan hand om Saga t.ex. på peffan eller i en närbelägen park.
    Och så kommer ju jag att vara där hela året så jag kommer gärna med på kaffe så vi båda på lätta på trycket ibland 🙂 för det behövs verkligen på peffan!

  5. Jessica skriver:

    Säger som någon annan sade att det är bara det här året och sedan är du klar! Och du har ett drömyrke! Lovar att heja på dej hela läsåret! Vet du, jag drömmer också om att bli lärare. Tror verkligen att det skulle vara något som är skoj men jag vet inte om jag orkar börja från noll… Jag tycker det låter som väldigt intressanta kurser du ska gå på. Lycka till Sonja!

    • sonja skriver:

      Ja du har rätt, finns inget annat yrke jag hellre ville ha. Därför måste det här gå, för nu är jag nära slutet. Sen blir det fest! Stor sådan…. tack för dina ord.

  6. Soffi skriver:

    Just på slutrakan brukar den där ångesten komma, men du kommer att klara dig. Du är en duktig och ansvarsfull människa och jag tror dina barn är mäkta nöjda över att ha just dig som mamma. Och pengarna du sätter på att åka till Vasa är en billig investering i framtiden. Se det som ett underbart äventyr som snart, snart för dig till mål.

  7. A-L skriver:

    Pengamoroten ja; en tjänst innefattar ju faktiskt sommarbetalt också 🙂

  8. Satu skriver:

    Du har klarat det förr, då vi jobbade i samma skola. Okej, pojkarna var större än vad Saga är nu men anyways, ni klarade det då och det kommer att ordna sig den här gången också. Både om du tar Saga med eller har henne hemma med pappa. Bara ni kommer igång med studier så kan det ju hända att du hittar ett ”här övernattar vi alltid” ställe och ett barnvaktsgäng och så är ju studierna helt sjukt intressanta! Jag sku vilja studera där! Det kommer att gå bra!!

  9. Pamela skriver:

    Jag återvände till klassrummet för några veckor sen. Och du milde så jag njuter av det! Det är såå skönt att ha nånstans att gå varje morgon. Jag blir en bättre mamma, helt enkelt. Lina mår bra på dagis. Början var lite knölig, men nu gråter hon inte när vi lämnar henne. Tvärom är hon snabb med att plocka fram sina skor varje morgon när hon förstår att det är dags för avfärd. Hon har varit var avogt inställd mot sin egenvårdare – hon kopplade ihop honom med att mamma/pappa försvinner, men nu börjar det ge med sig. Hon behöver stimulans, märker jag. Musiklekisen fortsätter vi med – dock i syskongruppen denna gång. Om inte annat – så tänkt på lönen! Jobbet är flexibelt för småbarnsföräldrar (visst – mina elever är äldre än dina, men å andra sidan har jag mera kvällsjobb med rättande etc). Lycka till!

  10. Ulrika skriver:

    Jag såg ditt namn på en lista idag i Academill och tycker verkligen att du är kanonduktig!

    Själv börjar jag denna höst och siktar in mig på att vara färdig klasslärare om ca 2 år. Men det innebär många resor med tåg och många avsked från man och två barn. Jag önskar bara att jag vore så långt som du.

    Lycka till! Du klarar det fint!

    • sonja skriver:

      Hej, vad roligt att du också ska bli klasslärare. Hoppas vi ses i Vasa, kom snälla och säg hej om du ser mig, okej? Massvis med lycka till med dina studier, varifrån kommer du?

  11. Ulrika skriver:

    Jag lovar säga ”hej” ifall vi stöter på varandra. Jag läste någon kurs psykologi i Åbo samtidigt som du men är numera bosatt i Esbo eller ja, Vasa kanske det ska vara. Hoppas vi möts i labyrinten!

Lämna ett svar till A-L Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *