Flickor och pojkar

Peppe länkade idag till den här artikeln på HBl, Ge pojkar en chans. Jag är just den där jämlikhetskämpen som nämns i artikeln och nackhåren reser sig javisst. Varför? Jo för att den generaliserar, än en gång.

Mitt mantra är och förblir; likheterna är mångdubbelt fler, se inte till olikheter mellan könen då olikheter mellan individer är större. Om man skulle ha skilda flick- och pojkskolor, vem och vad ska då avgöra vem som går i vilken skola? Bara könet? Nej tack!

Vad innebär det att vara pojke? Vad innebär det att vara man?

Kan i så fall min pojke få gå i flickgruppen?

Okej, nu börjar mer än nackhåren resa sig.

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

4 svar på Flickor och pojkar

  1. Peppe skriver:

    Din kommentar på min blogg var både bra och intressant. Om du har tid får du gärna utveckla den i ett helt inlägg. KRAM!

  2. Erik S. skriver:

    Jag tror att det är viktigt med fler män som är med å planerar å undervisar (o. dyl.), också i annat än skolan. En orsak varför killar kan ha svårt kan vara att det är kvinnor som har designat det mesta (inom utbildning, psykvård, mm.), och det kanske inte funkar för alla killar. Jag har personlig erfarenhet av det (dock ej från skolan).

    • sonja skriver:

      Njo du har säkert rätt i det. Samtidigt sitter det oftast män på de allra högsta posterna, där besluten fattas. Så att ”skylla” på kvinnorna är lite fräckt.

Lämna ett svar till Peppe Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *