Det här inlägget tillägnas Sagas mormor och farmor, men ni andra får förstås också gärna läsa.
Vi var på två-årskontroll med liten Saga idag. Tänk att det gått två år sedan hon kom till oss. Oförglömliga två år. Hon var så duktig och visade allt hon kan och lite till. Hon kan springa, lägga pussel, prata upp till åtta ords meningar, känna empati (säger förlåt så fort någon är ledsen, även om det inte är hon som gjort någon ledsen), hon kan sparka boll och hoppa jämfota. När vi kom hem och skulle stiga ur bilen visade hon att två-åringar kan allting själv, hon kan stänga bildörren, gå själv på isgatan och kasta sig raklång i hissen för att mamma hennes hann trycka på hissknappen före henne. Det är sunt att visa egen vilja. Sunt. Och lite tungt. Men mest är hon bara förfärligt söt och ljuvlig.
De strategiska måtten är nu 90 cm lång och 14 kg tung. Från att ha varit på plus två kurvan är hon nu på plus ett. Alldeles lagom rund och lagom lång tycker vi.
Oj, du fick tiden till genast på följande dag? Vad bra ni har det där! Int kan jag klaga heller, jag skickade epost om samma ärende igår och fick idag svar, och en tid till 2års kontrollen dagen innan fröken fyller två. Alltså så nära som det bara kan gå 🙂
Hej Satu, jo jag hade tur, läkaren som skulle ha varit med barnmorskan hela tisdagen hade insjuknat och i stället hade hon hela dagen tom, jag fick välja precis vilken tid jag ville komma.
Tack Sonja, skoj att du skrev och berättade om rådgivningsbesöket. Alltid lika roligt att höra eller läsa om sina älskade barnbarn och deras utveckling :)!
Även det är vår stora lycka att vi, mor och farföräldrar får låna våra guldkorn ibland och på det sättet också få uppleva deras framsteg . Det var med glädje jag under sportlovet fick ha Harald, Artur och Saga här. Vi gjorde fina snökojor och gångar i den djupa snön som finns på gården.
Kram o puss till er från mormor
Du är så fin mamma! Vi tycker alla så mycket om dig, du är viktig för oss och för våra barn. Kram!
Vi andra vill också läsa om strategiska mått och framsteg :). Men förstår att det var speciellt tillägnat mormor och farmor.
Vad roligt Mikaela, du gör mig så glad.