Inte nog med att man skall börja på dagis efter att man varit hemma med sin mamma i två och ett halvt år. Inte nog med att man plötsligt ska dela din vardag med många andra barn, att man ska sova i en annan säng och äta och kissa samtidigt som alla andra. Skulle inte detta vara nog för ett litet barn? Eller för barnets föräldrar? Man tycker det. Ändå ser det för många ut som så att man börjar dagisstarten på ett dagis och är där i väntan på intern flytt.
Tyvärr ser det ut som om vårt barn, liksom många andra i huvudstadsregionen, måste börja dagis på en helt annan ort än var man bor. Förslagsvis Åggelby, Malmgård eller norra Haga. Jag ser inte fram emot en vardagmorgon där en ska till Hagalund, två till Munksnäs, en till centrum och så en till, låt säga norra Haga. Hipphurra.
Vi hoppas ännu på ett gruppdaghem i Munksnäs. Jag har ingen erfarenhet av ett sådant. Vill du berätta dina erfarenheter så skulle jag bli glad. Om vi får plats på ett sådant skulle det vara två vuxna på 8-9 barn. Jag tror det är någon form av syskongrupp med barn i åldern 1-6 år. För- och nackdelar?
Saga väntar ivrigt i alla fall och har scenariot klart: Jag ska börja på dagis, jag cyklar själv till dagis, jag parkerar cykeln utanför.
Jag jobbade ett år på en gruppdaghem för förskolebarn ett år. 2 vuxna, 7 barn varav en behövde tolk, dvs. 3 vuxna på plats. Maten kom från närmaste dagis, vi var ute på dagisgården. Gruppen var in i en våningshuslägenhet, så det var inte så praktiskt alltid men helt ok. Beror massor på de vuxna som jobbar där att hur de får det o fungera.
Syskongrupp har jag sen erfarenhet i dagis, mina började i en sådan. Supercool speciellt då den yngre också började där. Och annors också, de delar på barnen i tre grupper enligt dagens program eller åldern eller taitotason, beror lite på dagen. Så syskonen är inte hela dagen tillsammans fast de är i samma grupp på 14 barn. Men nu har vi ju den äldre i språkbad, i en annan dagis – han är i en gammaldags delad grupp på 3 och 4 åringar, ”de stora” är femåringar och förskolebarn i granngruppen. Helt ok då man tänker på språkbad men vanlig dagis sku jag inte vilja ha så där. Syskongrupp e så bra! De yngre får så mycket av de äldre och de äldre får leka med yngre barn, måst kunna anpassa sina kunskaper och sånt, dela med sig på ett litet annorlunda sätt än bara i egen åldersgrupp man kanske sku göra.
Syskon-gruppdaghem låter alltså megabra 🙂
Jag tror, precis som du säger, att det är mycket fast i de pedagoger som jobbar där. tack för att du delade med dig av dina erfarenheter.
Gruppfamiljedaghem är ett jättebra allternativ!!
Det är aningen sårbarare då det endast är två pedagoger. (Om den ena blir sjuk kan det vara en utmaning att få tag på en vikarie snabbt).
Men ett ”gruppis” är mycket mera familjärt än ett stort dagis. Pedagogerna har tid att SE det enskilda barnet, när gruppen är liten.
Jag har enbart positiva erfarenheter av gruppisar!!
Vad fint att höra, nu känner jag mig genast lite lugnare och hoppas allt mer på det här alternativet då. Mest hoppas jag ju på att du smugglar in henne till ditt dagis med dig varje morgon. 😉
De andra har redan sagt allt om gruppis. Det är ett bra alternativ!
Skönt att experter som du säger det. Det känns bra.
Jag har också hört bara bra om gruppisar – av vänner som har barn i gruppis. Tror nog att det är ett bra alternativ. Har själv endast erfarenhet av dagis (finska dagvården här i stan) och vi är nog jättenöjda där S är. Jag tror att mycket hänger på kommunikationen mellan föräldrarna och personalen. Om man som förälder känner att personalen är pålitlig och trygg så är det en bra grund för att barnet också trivs.
Hoppas ni får plats där ni vill! Vet hur svårt det kan vara/är…
Tyvärr verkar tåget ha gått att få plats dit vi verkligen ville. Helt fullt överallt och vi kom typ i fjärde kategorin (syskonförtur, interna flyttar osv.).
men vi hoppas att det löser sig, det är inte roligt att inte veta.
Skoj att ni varit nöjda.
Här hos oss har inte gruppisarna särskilt gott rykte. Nu vet inte jag hur det ser ut i Helsingfors, men här är gruppfamiljedaghem en grupp med familjedagvårdare som sköter barn tillsammans. Personalen består av familjedagvårdare och ordet pedagoger klingar lite fel i det sammanhanget. Ingen i personalen har pedagogisk utbildning, men ändå ska verksamheten likna den som finns på ett daghem. Säkert billigt alternativ för kommunen att inte anställa barnträdgårdslärare, men kvaliteten på dagvården är inte den bästa.
Det där är jag rädd för. Skulle gärna se att Saga skulle få vara hos en dagmamma t.ex men skulle aldrig våga om jag inte kände dagmamman i fråga. Men det att de är två är ändå bättre, dessutom verkar gruppiset i våra trakter ha ett gott rykte så jag hoppas på det.
Jag skulle också tro att gruppis är ett jätte bra alternativ. Det är ju ungefär som ett gruppis där våra barn gått i lekis med tanke på att barnen varit 2-5 år.
Jag tycker också det låter helt avigt att ni alla ska åt olika håll och förstår att ni skulle vilja ha Saga i Munksnäs. Började ändå småle då jag funderade på hur långt ifrån (i kilometer) varandra vi är på dagarna. Senaste år var hela familjen i olika byar. Men det känns ju förstås inte jobbigt med bil och lite trafik.
Visst jo, men poängen är just den att man inte skall räkna kilometrar utan tid. Buss från oss till dagiset i Åggelby skulle ta ca 45 minuter, därifrån vidare till jobbet i Hagalund ca 1 h. Total restid varje morgon skulle alltså bli närmare 2 h, förutsatt att trafiken löper normalt. Ungefär som att bo i Åbo och jobba i Helsingfors, med andra ord. Inte helt lyckat. Hemifrån till dagiset i Norra Haga där vi nu har plats och vidare till jobbet blir det ”bara” 1 h 15 min resväg.
Det är som Basse säger, inte jämförbart. Dessutom kommer Saga och hennes skolkompisar att gå i skola i Munksnäs och inte i Åggelby, så jag vill inte ha dagisplatsen där. Nåja, vi får se hur det går.
Nej, nej inte Åggelby – det är ju långt borta. Men där var det väl inte tal om för er? Norra Haga var det visst frågan om för er, eller!? Skulle väl ta en 30 min. med bilen dit o sen vidare till Hagalund? Klart ni ska ta Munksnäsplatsen ifall ni får den, men ifall inte, så är bilalternativet något att tänka på!?
Hoppas ni får plats dit ni önskar!
Nej inte bilen, mycket oekologiskt och oekonomiskt alternativ= inte ett alternativ.
Oj Sonja, jag hoppas ni ska få en plats nånstans i munksnäs i alla fall. Jag hoppas det.
Min pojke gick i dryga 2 år i gruppis och för honom var det bra. Det var rutiner och det var en liten grupp. Gruppen var dessutom inte särdeles stökig och att gruppen bestod av barn mellan 1 och 5 var bara en rikedom. De stora fick vara stora och de små fick vara små. Alla lärde sig något av varann. Han har goda minnen från sin gruppistid.
Hoppas det ska ordna sig. Det blir så himla stökigt om man ska åka åt olika håll varje morgon och varje eftermiddag. Det ni, det tycker jag är waste of time, liksom.
Åh nu blev jag glad, det här ville jag höra, för det är säkert fråga om samma gruppis dessutom?
Nu håller vi bara tummarna att hon ryms med där.
Åh, kommer ihåg den där rumban för ett år sedan. Midsommarveckan fick vi vårt besked (hade faktiskt inte fått något besked alls förrän det) och plats på vårt första alternativ. Så kan det också gå, håller tummarna för er!
Minns fel då, har för mig att ni fick i Landbo? Var det kanske någon kompis till er det?
Vi förvarnades om att det bara fanns lediga platser i Landbo, men vi fick aldrig beslut om det. Sedan blev det Storstugan!
Nä,det där låter för jobbigt tycker jag. Alltså föreslår jag att ni flyttar tillbaka till Åbo och Vinkelboda!! 🙂 VÄLKOMNA!!
Åh, när som helst, saknar er så. Bästa dagiset någonsin.