Spenderade förmiddagen på hvc, då en av mina killar fick hål i huvudet av en gren. Är glad över hans lärare som ringde mig och tyckte det säkert var bäst att visa för en läkare. Tre stygn blev det. Har bild, men jag besparar er den upplevelsen.
Tillbaka till min vardag och min verklighet. Och jag älskar det. ”Nu mamma hemma hela världen!” som Sagasus säger.
huj! mår han ok?
Han var så duktig, din gudson. Fick en svensk läkare och passade på att fråga exakt vilken tråd hon använder, vad bedövningssprutan innehåller för medel, hur blodkärlen reagerar osv. Jag bara gapade, så mycket frågor och han såg sin chans.
Så nu vet jag att hon sydde med 4.0 tråden och att bedövningsmedlet innehåller adrenalin… Men jo han mår ok.
Skönt att höra! Galet modig och duktig är han! Och du med, som fixade att vara med. Huj för kombinationen ont och barn.
Då hon visade de öppna sårkanterna och hur kvisten gjort dem ”hackiga” hade jag god lust att tacka för mig och bara falla, men jag besinnande mig och så talade vi om glass.
Usch då! Ja hackiga sårkanter är hemska.
Hu, kan knappt läsa det ordet utan att svimma.
Int jag heller! 🙂
Tur att allt blev bra ändå till sist! Och så hände det ju dessutom mer spännande saker för dig och Sagis i dag också då vi stötte på varandra 😉
Ja det var bäst!
Usch då! Det tycks hända mycket olyckor just nu.
Så är det väl med aktiva barn?