Den känslan

Det plingar på dörren och eftersom Harald som varit hos en kompis borde vara på intågande går jag glatt och öppnar. Utan minsta lilla eftertanke. Döm om min förvåning då där inte står en Harald utan två killar i kostym som vill berätta om Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. För mig. Som är iklädd endast underställ.

Jag vet inte vem som var mer generad.

Det här inlägget postades i Dagbok. Bokmärk permalänken.

3 svar på Den känslan

  1. Jessica skriver:

    Ups! Det är sånt där man kan skratta åt efteråt.

    Det hände mej just före jul att det ringde på dörren då vi ännu låg och sov. Det måste ha varit fredag efter självständighetsdagen. Det kom ett paket med DHL. Jag öppnade i bara pyjamasen. Jag var ju så snurrig att jag bara sprang ner och öppnade. Håret på ända och jag var helt yrvaken. Till all tur var det en kvinna som kom med paketet. Hon hade svårt att hålla sej för skratt, det såg jag. Nå på måndag kommer samma kvinna in på mitt jobb med ett paket och det är jag som råkar ta emot det. Hon minns mej helt tydligt ser jag på henne och jag säger: Såhär ser jag ut påklädd och lite mer vaken och vi skrattar båda två.

    • sonja skriver:

      Haha, ånej säg inte att jag ser de här killarna igen…

      Känner du för övrigt igen pyjamasen på bilderna ovan? Risto Matti Ratia- pyjamasen är en av Sagas favoriter och den är så mjuk och så skön trots att den säkert är tvättad otaliga gånger. Tack för den.

  2. Jessica skriver:

    Jo jag såg genast att det var ”vår” pyjamas. Den är använd av våra två yngsta barn så nog är den tvättat, men den är också hållbar. Roligt att Saga gillar den!

Lämna ett svar till Jessica Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *