Sagolandet

Det är inte länge kvar nu så är de här söta två tre.

Efter en god makaronilåda och kaffe med kaka testade vi alla backar i Lovisa. Både pulka- och sparkstöttingåk blev det alltså.

Här åker alla killarna i en sjukt brant backe, som tur fungerade backen som en ränna så fast farten var hård hölls de i backen.

Det visade sig att ventilen på Sagas vagn är trasig så hon fick sova på min rygg medan jag vandrade fram och tillbaka på åsens rygg.

Och nu är vi tillbaka i Sibbo hos svärföräldrarna. I morgon är det sportlovets sista dag. Det blev ju ett fint lov trots att vi var så sjuka den första halvan.

Expeditionen österut fortsätter, nästa destination; Lovisa.

Jag: nu åker vi till Konrad och Marke-Riitta.
Saga: och titta baby!
Jag: nej, den har inte fötts ännu.
Saga: baby mage!

Den lilla resans första stop var i Sibboskogarna. Där snön låg djup och kall ute värmde stearinljus och kakelugn inne. Storasyster Tina ställde till med århundradets plättkalas. Alla våra små och stora skatter lät sig väl smaka. Gott! Plättar är alltid rätt. Så rätt.

Kolla vad lilla systerdottern gör. Hon plockade fram sin leksakstelefon och fotade moster. Hon bloggar säkert om det just nu.

Sedan styrde vi kosan lite norrut, fortfarande befinner vi oss i samma kommun. Nu har vi slagit läger hos Fammo och Faffa. Säger som Saga: Aaah, Fammo Faffa oss gå hujjjja!

Äsch också, jag skulle fylla på luft i däcket på Sagas vagn. Tog fram cykelpumpen och pumpade. Vad hände? Jo jag tömde hela däcket på luft. Vad gör jag nu då? Använder pulka kanske? Jag har aldrig varit bra på att fylla luft i vare sig cykel- eller barnvagnsdäck. Vet inte hur det ska låta,  hur tungt det ska vara eller hur länge jag ska hålla på.  Jag vet i alla fall att det inte borde bli helt utan luft.

Det blev en Estelle. Så där ja, nu kan vi gå vidare.

EDIT: Egentligen kan jag inte släppa det. Inte för att det borde beröra mig desto mera, men jag hade hoppats på lite mer svenska namn. Jag menar hela monarkin är ju för att bevara traditioner och bla bla bla och så det här… Ojoj! Okej, okej jag lämnar det och går och packar för nu ska vi resa lite.

En del av fotolistan.

Vad ska den nya lilla prinsessan av Sverige heta? Vad tycker du? Alla med och gissa.

Harald: Elin, fast vad vet jag?

Artur: Elisabeth, det tycker jag låter lite så där kungligt och fint. (Ni märker att han har koll på sådan här.)

Malin: Tarja!

Jag: Beatrice.

Ååå vad jag väntar på att få börja springa med mina fivefingers igen.

En del av fotolistan.

Jag vet att de som måste skotta inte uppskattar att vi får mer av det vita fina. Men jag som bara får plumsa och njuta, jag njuter. Det finns gott om snö och gott om tid. Precis som det ska vara då det är sportlov.Vi var många som mötte upp vid Tali-backen, jätteroligt! Så här kan alltså en vintrig sportlovsdag se ut:

Snöbollsfajt för de stora. De behövde inte bygga fästningar, de hittade alla varsin snöhög som blev en finfin borg.

Henrik och Carina kom med den här underbart gula och STORA pulkan till oss. En riktig familjepulka.

Den varma kakaon och cholkaden uppskattades. Aldrig smakar det så gott som ute.

Nu blir det bio för de stora skatterna och kanske lite mumin för den minsta.

I morgon tar vi och gör pulkabacken osäker. Klockan tio vid Tali golfplan. Kaffe och varm choklad i termos är inget måste men uppskattas helt säkert.

Kom med!

Om inte för annat kan vi ni ju komma med och hjälpa oss att reda ut vem som skriker i pulkabacken. Jag påstår bestämt att det är Artur, men han påstår att det är jag. Jag? Varför skulle jag skrika?